Tuesday, September 05, 2006

Kanin: Dag 1

Nu har vi fått vår första dos. Jag känner inget särskilt, men det betyder förstås ingenting.

En av oss fem som kom i söndags lämnade idag kliniken. Det var ingen större överraskning, med tanke på att hon ditills inte hade pratat ett ord med oss andra. Först trodde vi att hon kanske var blyg, men gradvis insåg vi att hon av en eller annan anledning hade bestämt sig för att vi inte var människor som hon ville beblanda sig med.

När hon kände att hon ville säga något ringde hon i stället upp någon av sina vänner utanför, gärna samtidigt som personen i sängen brevid tog EKG (då ska alla i rummet ha telefonerna avstängda). Eller så hade hon en vän här som hon kunde sätta sig med i något avskilt hörn av lokalen. Man måste inte vara kärfysiker för att räkna ut att den strategin inte hade hållit i 20 dagar till.

I världen utanför så går saker än en gång käpprakt åt helvete. Det var lite det jag var rädd för skulle hända. Och därför som tyckte jag att det kunde vara en bra idé att vara guineapig de sista veckorna av valrörelsen och sedan komma ut till vad det nu blir, i stället för att lockas att lägga all kraft jag har på ännu en valrörelse, för att sedan riskera ännu en backlash i form av att inte kunna läsa tidningsartiklar om politik på två år utan att känna en lätt illamående känsla.

Jag hoppas bara att det här blåser över. Eller blåser över deras förlorade röster på Moderaterna. Man kan ju alltid hoppas..

No comments: