Thursday, November 01, 2007

Stay in school, kids

Jag har blivit utsatt för kreditkortsbedrägeri. Det skulle kunna vara jobbigt om det inte vore för att jag har blivit utsatt för ett extremt korkat kreditkortsbedrägeri.

Någon, eller några, har köpt flygbiljetter, tågresor och handlat på en site som säljer förra säsongens designerväskor till något lägre priser - med mitt kort. Det är korkat i sig att stjäla, men det slutar inte där. Mitt kära kortbolag har så specade räkningar att jag inte bara har fått veta vart resorna har gått, utan också vilka som åkt på dem.

Det rör sig om fyra personer, varav tre har namn som bara förekommer en gång i folkbokföringen. En av dem är dessutom från en "kändisfamilj" och både han och en av de andra finns att skåda på bild på stureplan.se. Det skulle kräva ansträngning av polisen att inte klara upp det här brottet.

Vad kan vi lära oss av detta? Pojkar och flickor, nästa gång ni känner att ni behöver putsa imagen lite genom åka på en weekend i Barclona eller skaffa en ny (förra säsongens) Prada-handväska, klipp er och skaffa ett extrajobb efter skolan. Och ge fan i mitt kort.

Wednesday, October 31, 2007

Skratt, gråt eller fnitter?

Dagens pappers-DN Ekonomi skanderar "Nu finns lyxväskan att hyra". Ovanför rubriken finns en bild på en kvinna i röd kappa. Bilden domineras av hennes fyrkantiga lackväska. Är det detta som är "lyxväskan"? Ingen modell jag känner igen i alla fall.

Inne i tidningen upprepas bilden på den röda kappan och den fyrkantiga väskan, som, ärligt talat, ser lite.. eh.. billig ut. Modellen (kvinnan alltså, inte väskan) visar sig vara Jessica Hjerpe som driver den nya nätbutiken fnitter.se där man kan hyra "lyxväskor". Konceptet är inget nytt - Bag Borrow or Steal har funnits i flera år.

Hos Fnitter kan man hyra väskor i fyra priskategorier - Chic för 395 kr/mån, Glamour för 595 kr/mån eller Sophisticated för 795 kr/mån. Väskan som ägarinnan har valt att visa upp i det största gratisreklamtillfälle hon sannolikt någonsin kommer att få visar sig vara en King Pin Forbidden Shopper av Marc by Marc Jacobs och återfinns givetvis på hemsidan, i kategorin Glamour. Denna väska kan man alltså hyra för 595 kr i månaden, plus Fnitters medlemsavgift på 1590 kr (jag antar att det rör sig om en engångsavgift).

Då blir man förstås lite nyfiken - vad kostar den här väskan egentlien? Marc by Marc är trots allt Marc Jacobs billigare sidomärke, så så himla lyxigt kan det inte vara. Och det är det inte heller. Inte alls. King Pin Forbidden Shopper har nyligen reats ut på eluxury för $189.

Med dagens dollarkurs blir det lite drygt 1200 kronor. Till helpris kostade den $388 - drygt 2500 kronor. Vinsten av att hyra denna väska jämfört med att köpa den är således inte bara minimal - den är obefintlig. Man förlorar faktiskt 300 spänn bara på att gå med i Fnitter i stället för att köpa väskan.

När jag har klickat runt på sidan lite till så slår det mig - exemplet ovan är inte något undantag. Väsksortimentet är på något sätt väldigt ojämnt. Högt blandas med lågt - en liten YSL Muse brevid en partyväska i guldfärgat konstläder från Banana Republic. Som om beståndet hade införskaffats genom att handla upp det som reats ut av de stora varuhuskedjorna i USA efter förra säsongen. Jag misstänker att det är detta som är Fnitters hela affärsidé.

Den stora frågan här är: Är Fnitter verkligen så okunniga om sina produkter, eller förväntar de sig att deras kunder ska vara det?

Nu också på nätet.

Tuesday, May 01, 2007

Vad man inte får veta i Täby

Flyttade idag. Fick också ett färskt nummer av nya lokaltidningen - mitt i Söderort - i brevlådan. Huvudrubriken lyder "Ombildningar splittrar Dalen".

Saturday, April 28, 2007

Tårar på utsidan av glaset

Det som har hänt i Tallinn under de senaste två dagarna är med säkerhet det våldsammaste som inträffat under denna självständighetstid, enligt äldre källor det våldsammaste sen 1905 om man bortser från krig.

Jag önskar att jag vore i Tallinn idag. Det må vara irrationellt, men det vore bättre att var hos min familj än att sitta här, säker, och följa nyhetsflödet på delfi.ee.

Dessutom skulle jag slippa bry mg om den totala bristen på sympati för Estland från omvärlden och de många absurda vinklingarna som utlädndska journalister valt. Som DN som tycker att det enda viktiga att rapportera är vad som händer i Moskva. Eller fox, som tycker att det är konstigt att presidenten kallar en mobb på hundratals personer som krossar fönster och tömmer butiker på varor för "kriminella".

Ingen reagerar på att Ryssland kräver privilegier som att få bestämma över monument i ett annat land. Ingen ryggar tillbaka när Sovjetunionen återuppstår i tanken, utan snarare tas detta emot som något helt naturligt.

Det är synd om "ester med ryskt ursprung" i medias ögon. Det är synd om dem eftersom de i många fall inte har estniskt medborgarskap, på grund av att de valt att inte lära sig språket i landet de bott i under hela sitt liv. Det är synd om dem eftersom de inte får några jobb, i ett land där de bott hela sitt liv men vägrat lära sig att tala språket. Och det verkar vara allra mest synd om dem nu när de springer omkring på gatorna och ropar "Ryssland! Ryssland!" och spelar den sovjetiska nationalsången, krossar butiksfönster och sen råkar skära sig på glaset.

Så om vi sammanfattar har vi här en stor grupp människor som hatar landet de bor i till den milda grad att de vill slå det sönder och samman, inte kan ett ord av dess språk och har en stor kärlek till ett visst annat land strax till öster. Se har vi också detta land strax till öster som till synes vill göra allt för att hjälpa den där gruppen människor, som också råkar vara landet där deras språk talas.

Är det bara jag som ser en lösning? Är det bara jag som undrar varför de inte tagit detta steg på egen hand? (Och jag skriver på egen hand, eftersom dömda brottslingars uppehållstillstånd inte nödvändigtvis behöver förlängas.) Kanske för att det är lättare att vara offer.

Eller så gillar de egentligen att bo i Estland. Synd bara att de vill bo i Sovjetdelrepubliken Estland anno 1975, för ingen mängd av krossat glas kommer att ge dem den tiden tillbaka.



(Världens vackraste flagga från norden.org)

Thursday, April 26, 2007

"Ursäkta, väver du?"

Tydligen ser jag ut som typen som har en vävstol hemma. I alla fall om man är en 70-årig man med ett knivigt korsordsproblem på ett Näsbyparkståg.

Jag borde färga håret rosa eller nåt. Men han kanske hade frågat ändå.


Rosahårig Kate från kingdomofstyle.typepad.co.uk

Wednesday, April 25, 2007

Gamar cirkulerar

Många spekulerar just nu kring Mona Sahlins strategi för att förnya sossarna. Blir det en "omvänd Reinfeldt"? Kommer hon att föreslå sänkt skatt härnäst? Men vad baseras dessa spekulationer på?

Monas utspel om skolan.

Förvisso kan man se detta som ett första led i en allmän flirt med borgerliga väljare, men är det verkligen vara en slump att skolan var den första frågan som togs upp? Det råkar inte ha något att göra med att ett parti som traditionellt varit populärt bland lärare numera har tappat kompassen helt och dessutom låtit kaptenen gå på plankan?

Saturday, April 07, 2007

Förbättring förbjuden

För de "vuxna", det vill säga folk som är minst några år över tjugo, börjar det bli mer norm än undantag att försöka äta "rätt", gärna lite GI, och hålla koll på fettet. Kollegan som står och koncentrerat äter ett äpple och talar om att ha "bestämt sig" när de andra fikar får både beröm och avund.

Föreställ er nu att en 16-årig tjej skulle göra det samma - vägra äta allt som innehåller socker - hur skulle man reagera då? Eller snarare, hur långt tid skulle det dröja innan hon fick sitta i ett samtal med skolsköterskan?

I kölvattnet av alla larmrapporter om unga tjejers dåliga självförtroende och därav förljande destruktiva beteenden finns det inget utrymme för befogat missnöje med sin kropp och icke-destruktiva sätt att förbättra den om man är tjej. Alla ska älska sig själva och vara nöjda som de är, annars börjar de stora ätstörningsvarningsklockorna genast ringa i omgivnigens öron.

Härom dan stod jag inne i ett provrum på Åhléns citys underklädesavdelning. Någonstans bakom de andra sammetsgardinerna stod två tonårstjejer och provade bikinis. "Den här leopardmönstrade skulle jag köpa om jag var smal" sa den ena. "Nej, men sluta, du är ju fin. Du är sådär.. ee.. normal. Du ska inte säga så" argumenterade hennes kompis påstridigt.

"Iiiiih! Kom inte in här!" Jag spetsade öronen och väntade på att tjej nr 2 skulle säga att kompisen såg jättesnygg ut i bikinin. Det sa hon aldrig. Sannolikt tyckte hon inte det. Men hon fortsatte, nästan agressivt, vifta bort allt kompisen sa om att hon skulle försöka gå ner lite i vikt till sommaren.

Även när folk ärligt kan säga "lägg av, du är rätt smal" finns det oftast utrymme för träning för den som vill, utan att man för den sakens skulle ska behöva ha allvarliga psykiska problem. Så varför får inte människor som de facto inte är smala, särskilt tonåringar som annars riskerara att bara bli fetare med åren, inte vilja göra något åt saken? Att skuldbelägga dessa personer för att de tar tag i sina levnadsvanor är nog en rakare väg mot destruktiva beteenden.

Men tjej nr 2, som verkade vara rätt nöjd med sin kropp i bikini, kommer nog inte föreslå att de ska börja promenera eller jogga tillsammans någon gång snart. Tänk om kompisen faktiskt går ner några kilo och får bättre självförtroende. Vad händer med kompis-dynamiken då?

Sunday, March 25, 2007

Blaaaaarrrg, öääääääh, grrrhaaaaaa

Den som bor under mig gillar dödsmetall. Han gillar att lyssna på den på söndagmorgnar och högt. Jag gillar en kopp thé, morgontidningen och tystnad. Eller möjligen den här låten just nu.

Oh well, om en månad flyttar jag till ett hus där det enligt uppgift bor mest pensionärer och ensamstående 60-talister. Och den här gången bör det hålla i mer än tre månader.

Friday, March 09, 2007

Vem är snyggast utan

Jag har märkt en ny tendens – det är statusfyllt att inte sminka sig. I alla fall om man ser tillräckligt snygg ut utan. I stället skall man spendera på förstaklassig hudvård, så att ingenting behöver döljas.

De som har blonda bryn och fransar kan dock omöjligen se bra ut med denna look utan att fuska med lite permanent färg. Men i övrigt känner jag mig tillalad av konceptet. Och jag hinner med en tidigare Roslagsbana på morgonen som bonus.

Så jag bestämde mig för att prova. Vara osminkad lite oftare, inte bara på lördagar och när jag är sjuk, utan helt vanliga dagar. Det känndes lite ovant i början men det tog inte många timmar innan jag började gilla min osminkade spegelbild igen.

Omgivningen var dock inte lika förlåtande. "Vad har hänt med dig? Du ser så flammig ut" var det första jag fick höra när jag kom till jobbet. Det följdes förvisso av "jag hade inte uppfattat att du brukar ha smink" när jag berättade varför jag var så flammig. Jag är rätt bra på att sminka mig sådär lite lagom övernaturligt naturlig.

Jag ger det några dagar.

Thursday, March 08, 2007

Grattis alla kvinnor!

I dag är det internationella kvinnodagen. Huruvida detta innbär att man skall ge sin flickvän blommor eller skänka en tanke åt de som bränt BH:ar och slagits för sin rätt har det förts en lvlig debatt om på DN:s insändarsinda de senaste veckorna. Personligen skulle jag väl föredra lite av båda, så varken blir en andra, ensidig, alla hjärtans dag eller ett tidigt första maj, med ungefär lika oklart syfte. (Nu finns det ju ingen som skulle ge mig blommor i vilket fall, så jag fär väl nöja mig med att ägna mig åt lite stillsamt BH-brännande.)

I dagens pappers-DN (säkert i nätupplagan också, men den är det ingen som stoppar i min brevlåda barje morgon..) finns någon slags tvärsnitt av Sveriges kvinnor. Dessa åtta kvinnor skall tillsammans representera kvinnor födda under nästan åttio år. Givetvis kan man inte kräva att alla skall känna igen sig i den som får stå för ens eget årtionde, men jag undrar ändå om det inte hade varit bra att ha något slags koncept för vilka som skulle vara med? Det enda tema jag kan ana är "sveriges socialförsäkringsystem - från vaggan till graven", men det tror jag knappast var artikelförfattarens avsikt.

Endast tre av dessa åtta kvinnor och flickor tjänar ens delvis sitt eget uppehälle. Endast en gör det helt. Resten är ålderspensionerade, avtalspensionerade, sjukskrivna, studerande, barnlediga och, ja, barn. Och hon som då jobbar, åttitalisten - mitt årtionde - vad gör hon? Hon är Stureplansprofil.

Om dessa är Sveriges kvinnor, är det någon som känner för att ta den där diskussonen om få kvinnor i styrelser igen?

Wednesday, February 28, 2007

Sikta högt, få hela bloggosfären på foten

När jag slog upp DN imorse blev jag rätt paff. Jag blev så paff att jag var tvungena att läsa hela debattsidan där och då (något som ledde till att jag inte hann med resten av tidningen förrän vid halvåttatiden på kvällen på tåget hem).

Det kan ju inte vara på riktigt tänker man? Har DN tagit in en debattartikel där skribenten jämför en bloggande minister med.. ehh.. att staten tar kontroll över medierna?? En debattartikel som som en av sina huvudteser dirver att den som skriver saker på en blogg på något sätt är bortom mediernas granskning.

Ja, om man, som skribenten verkar göra, endast läser papperstidningar och tror att alla de människorna som sitter framför skärmar hela dagarna bara ser på tv och skriver på maskin samtidigt, så kan en blogg te sig närmast omöjlig att granska. För resten av oss är detta snarast att betrakta som en ny slags öppenhet från en politiker.

"Debatten har börjat" skrev utrikesministern i sitt genmäle på, var annars, bloggen. Det jag sett av debatten på nätet är emellertid en sällan skådad enighet. För, allvarligt talat, oavsett hur mycket någon än må avsky Carl Bildt och allt han står för, så går det inte att uttrycka sympati för Bertil Torekulls haveri i ett blogginlägg.

Saturday, February 24, 2007

Det är lätt att raljera när man sitter i hyresrätten i vasastan och blickar på stringhyllan på väggen

En annan blogg ledde mig till en artikel i Ordfront. Någon (journalister gillar att googla sina egna namn har jag märkt...) har tagit fram ett räkneexempel som en gång för alla ska bevisa att fastighetsskatten inte driver någon från hus och hem, gubbarna och tanterna i Djursholm är bara snåla och vill inte dela med sig av sina pengar.

Siffrorna är som följer: Den som lever på endast garantipension, dvs lite drygt 7000 kr i månaden (före skatt) måste bara betala 266 kr i månaden i fastighetsskatt om denne äger en fastighet som taxerats till 4 miljoner.

Jag orkar faktiskt inte kolla om detta är korrekt, utan jag räknar bara vidare. 266 kr i månaden blir 3 192 per år. Nästan en halv månadsinkomst således.

7000 före skatt är rätt knapert som det är. Det är som studiemedel, men man skattar på det. Det finns nog annat att lägga de där 3 192 på för garantipensionären.

Sen skulle jag kunna skriva metervis om varför "gubbarna i keps" inte heller borde tvingas betala fastighetsskatt, men att vänstermedias flaggskepp hävdar att 266 kr är en skitsumma för pensionärer tyckte jag var ett riktigt lågvattenmärke. Lusten efter andras egendom är tydligen så stor att man är villig att lämna alla andra principer på vägen.

I'm Not Dead

Efter en månads teknisk exil har jag numera åter kontakt med världen. Jag har skaffat Tres nya "bredband" Turbo3G. (En utförligare beskrivning för den som är intresserad finns här.)

Förutom att jag nu har tillgång till internet hemma har jag även möjlighet att ägna mig åt mer udda nöjen som att sitta på Roslagsbanan och bläddra runt bland andras blogginlägg – eftersom modemet tekniskt sett är en 3Gtelefon kan man flytta på sig och hoppa från mast till mast.

Modemet går och också att få som faktiskt telefon, en sån här till exempel, men sekunden innan jag sa "jag tar den" så kom jag på att nämna att jag har Mac. Av någon anledning är telefonerna inte helt kompatibla, så jag fick nöja mig med en rätt tråkig vit plastpuck (som inte alls ser ut som på bilden...).

Hastigheten är rätt skaplig. Efter ett tag vänjer man sig vid att det funkar som i bredbandets begynnelse, dvs. att det tar några sekunder innan sidor hinner laddas helt, och man lär sig hata allt vad flash heter. Vad är nyttan av att innehållet på sidan löses upp i fraktalmönster och snurrar runt i criklar i fem sekunder varje gång man rör sig vidare? Seriously?

Om jag faktiskt kommer att ta mig i kragen och hitta på lite inlägg nu när jag har slut på undanflykter, det återstår att se.

Saturday, February 10, 2007

Avskuren från världen (och snart hemlös)

Så här är det:

Jag har flyttat. Och snart måste jag flytta igen. Och ADSL-leverantörerna i Sverige lever i en teknologisk stenålder där man måste skicka ut människor för att manuellt koppla om kablar för att någon skall kunna få en anslutning. Nämnda människor har så många kablar att koppla om att det tar 2-4 veckor innan de når till just din kabel.

Till följd av allt detta så har jag ingen internetanslutning hemma. Så det är faktiskt inte bara av lättja som jag inte har skrivit något här på snart en månad (och bättre lär det inte bli..).

Bara så ni vet.

Och om någon känner någon som vill hyra ut en trea eller en etta som inte ligger på en helt orimlig plats (dvs. ingenting som kräver att man åker pendeltåg) i Stockholm, säg till.

Tuesday, January 16, 2007

Hem till... ee.. Täby!

Efter över 80 timmar (det är två hela arbetsveckor!) på tåg och cykel ska jag äntligen flytta. Hem till Stockholm, fast ändå inte. För jag ska flytta till Täby, Näsbypark närmare bestämt, där jag ska dela en trea med en kompis härifrån Uppsala.

Det känns bra att snart kunna åka buss och tunnelbana, alternativt roslagsbana och tunnebana, till jobbet. På pappret tar det inte så mycket kortare tid. Ungefär en en kvart. Men jag vet av erfarenhet att det är en helt annan sak att åka lite tunnelbana och sen åka lite buss än att sätta sig på ett tåg och resa till ennan stad. Varje dag.

Och Täby är ett trevligt ställe att bo på, har jag hört. Nu upplyste en täbyflicka mig igår om att just den husklungan där mitt nya hem ligger är ett av Täbys två "ghetto-områden". (Jag antar att det andra är Grindtorp.) Jag tar det med ro, för jag tror att det handlar om en högst relativ bedömning.

Det känns rätt överväldigande att plötsligt ha ett vardagsrum, och ett separat kök, och ett badkar och en walk-in-closet. Och någon annan som också bor där. (Han däremot har redan dömt ut lägeneheten som "liten".)

Näe, nu måste jag ta och packa ihop några fler kartonger. Imorgon börjar flytten.

Tuesday, January 02, 2007

Rättshaverister

Ännu en person stämmer Apple för att de har "knutit iTunes music store till iPoden".


Vem håller på med sånt? Sannolikt de som köpt sig en Jens of Sweden eller något annat skräp och sedan upptäckt att de gått miste om den bästa legala möjligheten att ladda ner musik. I stället för att då tänka efter och inse "Jag köpte en mp3-spelare som inte erbjuder mig något extra, jag borde kanske köpt en annan", så tar de och stämmer den andra mp3-spelartillverkaren. Smart.

Om jag vore Steve Jobs, så skulle jag skicka ut varsin iPod till rättshaveristerna och se om någon av stämmningarna finns kvar efter några månader.

Avslutningsvis en klockren kommentar från "jhawk95" (finns i original under artikeln):

Wow.. I am going to sue Pez... because their candy will not dispense out of my gumball machine...
then I am gonna sue Glade... because their Plug-In refills won't work in my Renuzit air freshner container...
then I am going to sue Sony... becuase their PS3 games won't work on my WII....