Saturday, April 28, 2007

Tårar på utsidan av glaset

Det som har hänt i Tallinn under de senaste två dagarna är med säkerhet det våldsammaste som inträffat under denna självständighetstid, enligt äldre källor det våldsammaste sen 1905 om man bortser från krig.

Jag önskar att jag vore i Tallinn idag. Det må vara irrationellt, men det vore bättre att var hos min familj än att sitta här, säker, och följa nyhetsflödet på delfi.ee.

Dessutom skulle jag slippa bry mg om den totala bristen på sympati för Estland från omvärlden och de många absurda vinklingarna som utlädndska journalister valt. Som DN som tycker att det enda viktiga att rapportera är vad som händer i Moskva. Eller fox, som tycker att det är konstigt att presidenten kallar en mobb på hundratals personer som krossar fönster och tömmer butiker på varor för "kriminella".

Ingen reagerar på att Ryssland kräver privilegier som att få bestämma över monument i ett annat land. Ingen ryggar tillbaka när Sovjetunionen återuppstår i tanken, utan snarare tas detta emot som något helt naturligt.

Det är synd om "ester med ryskt ursprung" i medias ögon. Det är synd om dem eftersom de i många fall inte har estniskt medborgarskap, på grund av att de valt att inte lära sig språket i landet de bott i under hela sitt liv. Det är synd om dem eftersom de inte får några jobb, i ett land där de bott hela sitt liv men vägrat lära sig att tala språket. Och det verkar vara allra mest synd om dem nu när de springer omkring på gatorna och ropar "Ryssland! Ryssland!" och spelar den sovjetiska nationalsången, krossar butiksfönster och sen råkar skära sig på glaset.

Så om vi sammanfattar har vi här en stor grupp människor som hatar landet de bor i till den milda grad att de vill slå det sönder och samman, inte kan ett ord av dess språk och har en stor kärlek till ett visst annat land strax till öster. Se har vi också detta land strax till öster som till synes vill göra allt för att hjälpa den där gruppen människor, som också råkar vara landet där deras språk talas.

Är det bara jag som ser en lösning? Är det bara jag som undrar varför de inte tagit detta steg på egen hand? (Och jag skriver på egen hand, eftersom dömda brottslingars uppehållstillstånd inte nödvändigtvis behöver förlängas.) Kanske för att det är lättare att vara offer.

Eller så gillar de egentligen att bo i Estland. Synd bara att de vill bo i Sovjetdelrepubliken Estland anno 1975, för ingen mängd av krossat glas kommer att ge dem den tiden tillbaka.



(Världens vackraste flagga från norden.org)

2 comments:

Jens-Olaf said...

Der er for mange Russer som er overrasked som meg. Ikke tillit pa media fra Moskva.

emme said...

Tubli, Hanna! et sa kirjutad nii kuidas tegelikult on – ma ei tea palju seda küll loetakse (üks valesti rääkiv rootslane on seda vähemasti teinud!). Ka mina saatsin oma "pressiteateid" om kontakt-nätis. Ja sain palju analüüsivaid "medkänslaid". Nüüd on asi paremuse poole läinud välismaailma poolt – öeldi tänagi uudistes, et nüüd vähemalt nägime, kui palju meil sõpru on. Ja peaministri sõnul on pärast möllu õhk puhtam kui varem. Tsauki, kirjuta ikka Eestist ka!